Dystopi, det är vad vi lever i.
Negativa tankar om vår värld,
ser inte något ljus på vår färd.
Varför finns det inte harmoni
som vi alla bara kan leva i?

Misstankar och hat,
människan ser inte klart,
ett ogillande och en brist,
leder oss till denna tvist.
Misantropi i våra hjärtan,
finns det ingen som kan lindra smärtan?

Överlevande i en värld full av mänsklighet
skapar skal,
yta,
tomhet.

Skuggsidan av mig tar över,
när jag svingas uppåt,
nedåt,
sidledes,
i en avledningsmanöver för överlevnad.

By: Iris.M